Besh Suhafu

Vakapidayu, echaq insaklepidayu
Tunlungun muqelu

Boxere qumula — 1220-yal murt eyadu, yu?na me?g?ollur temenadun Xeruzmshehlur duvlutananang besab elasha duvradu sedar be?lgun hurbay besqan. Besqandu Me?g?ollur ampirayusanang xena Changazxen solten Mohummud AA temenadun beshquraluyetgun Xeruzmshehlur duvluta balun totushgun chigurunang torla temenluradun hojom oyoshtargun. Xeruzmsheh yarak shuhurlurna yukku turtabdu modefuu qalashna rijulushtargun be?lsu, me?g?ollur chiguru shuhur — E?trerna qumul qalab, Xeruzmshehlur duvlutagu quqshutqach zurbulur birashna muqsud qalgunda. Boxere shuhra Xeruzmshehlur duvlutanang yarak suvde vu mudunay murkuza be?lgun. Shuhur Me?g?ollur ampirayusa balun chigurudun unchu ozeqdu jeylushgunlaga sububla xeruzmsheh bo shuhurna hameyu qalash ochon 20 000 dun kumreq uskur ujrutgun. Sena 30 000 dun 50 000 guchu be?lgun me?g?ol qe?shanlura kuttu qe?shan ochon e?tab be?lmus te?saq dib haseblungun Qazalqom che?lana kisab e?tashgu movuffuq be?lgunlur. Boxere modefuuchalura botonluy suresamugu toshgun vu movuffuqayutsaz jungdun se?ng tushqa shuhur och kon achadu tuslam be?lgun. Xeruzmlak hokmdergu sedaq uskurlur qul’u bozab tushlungongu qudur akka huftudun kumreq vuqt duvemadu modefuuna duvem ittargunlur. Me?g?ol qe?shana qe?rg?enduga burchuna e?ldarab, uhelanang kuttu qasmana qol qalab elgun. Mehar honurmundlur mihnut muhsola me?g?ollur temenadun e?zlushtaralgun, beshqulur isu hurbaylakku julb italgun. Gurcha e?shu puytdu Boxere yeng?anlur eqabutadu vuyren be?lgun be?lsu-du, tulufet nasbutun kumreq be?lgun. Qasqu vuqt achadu shuhur yunu suvde vu mudunay murkuzgu uylunab, Pux Mengelacu duvradu yunudu ravejlungun. (Duvema...)

Yuxsha muqelu
Zebunniso begim portreti. Hozirda Nyu Yorkdagi Metropoliten-muzeyda (The Metropolitan Museum of Art) saqlanadi
Zibonnase bigam pertrita. Hezardu Nyo Yerkduga Mitrepelatin-moziydu (Thi Mitrepelatun Mosiom ef Urt) suqlunuda

Zibonnase bigam — shearu, mu?rafutpurvur. Beboraylur solelusadun Uvrungzibnang qaza. Enusa Dalrusbenonang shujurusa Sufuvaylurgu vu Bebornang qaza — Golbudun bigamgu berab tuquluda. ?Muxfay“ tuxullosa balun ajed qalguna tuxman qalanuda. Zibonnase bigam huyeta vu ajeda huqadu Burilay, Shirxena Loday, Hukamxen te?ru kuba turaxcha vu tuzkarunuvas elamlur usurluradu mu?lometlur kiltaralgun. O yitta yeshadu Qor?enna te?laq yed elgun, kiyanchulak fulsufu, muntaq, yoldoz alma, turax, faqh funlurana yuxsha e?zlushtargun, nustu?laq, nus?h, shakustu xutlurana muherut balun yezgun, bar nichu murtu hosnaxut balun Qor?enna ke?chargun. Ulashir Nuveay, Zuharaddan Mohummud Bebor usurlurana e?rgunab, shi?rayutgu be?lgun axlesa eshgun, utrefaduga shear vu elamluragu torla turjamulur, qe?lyezmulurna ke?charashna boyortmu qalgun, olurna muesh balun tu?manlub kilgun. Zibonnase bigamnang kotobxenusa e?z duvra kotobxenulura achadu ing kuttusadar. Mulaku bebesanang astugagu ke?ru e?z umukavuchchusa Soluymenshokoh balun onushtaralgun. Umukavuchchusa vufet itguch, omranang exaragu qudur beshqu tormosh qormugun. (Duvema...)

Xoshsafut muqelu
Maqbaraning umumiy ko?rinishi
Muqburunang omomay ke?ranasha

Juhengar muqburusa — XVAA usrdu Beboray hokmder Juhengar ochon qoralgun muqburu. Oshbo muqburunang qoralasha 1637-yaldu togutalgun. Pekastennang Lehor shuhra yuqanaduga Shehduru beg?du, Ruva duryesa be?yadu jeylushgun. Muqburu qoralasha hokmder Juhengarsheh Noraddan vufetadun kiyan — 1627-yaldu beshlungun vu Beboraylur duvluta diyurla boton Handasten yuramerela ostadun hokmrenlak qaluyetgun bar puytdu, 1637-yaldu Sheh Juhen hokmrenlaga duvradu qorab batkuzalgun. Bane friskulur vu murmur balun bizutalgun achka humdu purchanlur balun bizutalgun tushqa ke?ranasha balun mushhor. Muqburu, Ukbura Surey vu Esuf Xen muqburusa balun bargu, hezardu ONISCEnang Botonjuhen miresa re?yxutagu karatalgun unsumblnang bar qasmadar. (Duvema...)

Tunlungun re?yxutlur